F?rt?tningen av st?der skapar en utmaning f?r bevarandet av de t?tortsn?ra skogarna. V?rden som skapas av m?nniskans upplevelser i skogen kan sammanfattas i begreppet skogens sociala v?rden, som visat sig ha en stor betydelse f?r folkh?lsan. D? m?nga kommuner ?ger t?tortsn?ra skog, ?r det av intresse att studera hur de planerar f?r skogens sociala v?rden.

Bevarande biologisk bekÀmpning Àr en bekÀmpningsstrategi som anvÀnds för att bevara eller öka mÀngden av en specifik naturlig fiende till den skadeorganism som ska bekÀmpas. En skillnad i jÀmförelse med andra strategier inom biologisk bekÀmpning Àr att inga biologiska bekÀmpningsorganismer tillförs, i stÀllet frÀmjas de naturliga fiender som redan finns i odlingen och det omgivande landskapet. Habitatmanipulering Àr en metod inom bevarande biologisk bekÀmpning som bygger pÄ en förÀndring av de naturliga fiendernas habitat som skall resultera i en förbÀttrad tillgÄng av nödvÀndiga resurser sÄ som alternativ föda, skyddande habitat och alternativa bytes- och vÀrddjur. Den hÀr litteraturstudien undersöker potentiella möjligheter och risker med tvÄ metoder inom habitatmanipulering. Den ena metoden bygger pÄ att inkludera blommande vÀxter i en odling för att skapa en förbÀttrad tillgÄng av alternativa födoresurser, sÄ som pollen och nektar, till naturliga fiender.

Vi har funnit att mångfalden påverkar innovationen positivt, och den är en del av större koncept som vi kallar för den innovativa företagskulturen. För att företag ska lyckas med att vara innovativt måste ledningen implementera en innovativ företagskultur. Den innovativa företagskulturen har stor påverkan på innovationen och vi har funnit att i Sony-Ericssons fall består den av mångfald, rekrytering, lärandet, belönings och incitamentsystemet, nätverket och den coachande ledarstilen..

Kvalitet och biologisk mÄngfald Àr av stor betydelse för grönomrÄden i tÀtorter. NedskÀrningar och organisationsförÀndringar inom kommunal parkförvaltning har dock bidragit till negativa konsekvenser med avseende pÄ dels kvalitet och dels den biologiska mÄngfalden. Förlusten av biologisk mÄngfald Àr ett globalt problem. MÄnga insatser görs för att frÀmja bevarandet av den biologiska mÄngfalden..

VÄra stÀder vÀxer snabbt vilket medför ett stort bostadsbehov. Samtidigt anser mÄnga att vi har bÄde en skyldighet och önskan att bevara naturomrÄden och biologisk mÄngfald i och kring vÄra stÀder. I detta arbete belyses förhÄllandet mellan dessa tvÄ intressen och reflektionen kring hur lÄngt bevarandet av arter ska gÄ dÀr det till och med kan förhindra att bostÀder byggs. Till vilket pris ska vi bevara den biologiska mÄngfalden och till vilket pris ska vi offra den? Syftet med detta arbete har varit att undersöka och utreda hur man i planeringsprocessen för detaljplanen norra BÀcklösa i Uppsala hanterar biologisk mÄngfald. Arbetets syfte var Àven att belysa hur diskussionen kring detta förs mellan olika involverade aktörer i projektet och förtydliga hur prioriteringar i frÄgan ser ut.

Diskussioner kring kulturell ma?ngfald har la?nge varit och a?r fortfarande ho?gaktuellt i arbetsmarknadspolitik och organisationer. Da? majoriteten av tidigare forskning har fokuserat pa? de organisatoriska utfall som kulturellt ma?ngfaldiga ledningsgrupper genererat i, motiverades en studie som underso?ker arbetsprocessen. Trots ett allt sto?rre uttalat intresse fo?r ma?ngfald i fo?retagsledningar finns fortfarande brister i praktiken, och tidigare forskning har lyft fram ba?de fo?r- och nackdelar med kulturell ma?ngfald i arbetsgrupper.

Rapporten beskriver arbetet med att ta fram en regulator för dosering av nÀrsalter i en biologisk reningsanlÀggning. AnlÀggningen som renar vatten med mikroorganismer behöver extra tillsatser av kvÀve och fosfor för att effektiviteten ska vara sÄ hög som möjligt. Det har visats att variationer av föroreningar i avloppsvattnet krÀver olika mÀngder tillsatser av kvÀve och fosfor. En simuleringsmodell för anlÀggningen tas fram för att anvÀndas till en jÀmförelse mellan olika regulatorer. Simuleringar visar att man kan förbÀttra regleringen genom att anvÀnda sig av framkoppling av mÀngden föroreningar i inloppsvattnet..

Analys av förutsÀttningarna för arters spridning i den gotlÀndska gammelskogen sett ur ett landskapsperspektiv. Gammelskogens utbredning och konnektivitet analyseras. OmrÄden som Àr extra viktiga ur bevarandesynpunkt pekas ut..

Att insektspatogena svampar har potential som biologisk bekÀmpning av bladlöss rÄder det ingen tvekan om. Försök runt om i vÀrlden visar pÄ att svamparna, under rÀtt omstÀndigheter, kan utveckla epizootier och slÄ ut stora delar av bladlössens populationer. Det stora problemet med dessa svampar Àr att dÄ de naturligt infekterar och dödar bladluspopulationer kan skada pÄ grödan redan ha skett. Den sena infektionen kan bero pÄ flera faktorer. Svamparna behöver en hög luftfuktighet för sin sporulering och för att konidierna ska kunna gro. Det finns kommersiella svamppreparat som anvÀnds inom biologisk bekÀmpning av bladlöss.

I nordeuropeiska stĂ€der och inte minst i Sverige finns tack vare vĂ„r omfattande grönstruktur en unik möjlighet att genom planering arbeta för urban biologisk mĂ„ngfald. Ansvaret för att arbeta aktivt med biologisk mĂ„ngfald inom fysisk planering och Ă€rendehantering ligger i och med det kommunala planmonopolet pĂ„ kommunerna. Syftet med studien var dĂ€rför att utifrĂ„n ett top-down perspektiv identifiera samstĂ€mmighetet gĂ€llande urban biologisk mĂ„ngfald i kommunala dokument. Detta följdes av en jĂ€mförelse av hur det kommunala arbetet med urban biologisk mĂ„ngfald redovisas i nĂ„gra av Örebro och Uppsalas kommunala planeringsdokument. Studien genomfördes frĂ€mst med hjĂ€lp av dokumentstudier samt en kompletterande intervju.

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att redogöra för utformningen av Sveriges och EU:s lagstiftning gÀllande införsel, odling och utsÀttning av frÀmmande biologiskt material pÄ gennivÄ. MÄlet har varit att se hur deras regleringar förhÄller sig till CBD:s riktlinjer för bevarande av den biologiska mÄngfalden och vilka eventuella brister de respektive lagregleringarna hade genom att jÀmföra dem med varandra och konventionsbestÀmmelserna. Frihandeln inom EU gör det svÄrare att, genom tullrestriktioner, begrÀnsa införselrisken av invasiva arter frÄn ett land till ett annat inom EU. De mÄl som EU och Sverige satte upp i början av 2000-talet om att till exempel helt ha stoppat förlusten av biologisk mÄngfald till 2010 uppnÄddes inte. EU:s reglering Àr fragmentarisk och den reglering som finns nu hanterar inte oavsiktlig införsel eller introduktion av frÀmmande arter.

Föreliggande arbete Àr en experimentell studie som genomfördes vid SpÀdbarnslabbet, Uppsala Universitet. Undersökningsgruppen bestod av 10-mÄnader gamla barn (n=33) och deras förÀldrar. PÄ en dataskÀrm fick barnen titta pÄ stimuli i form av ljuspunktsanimering av mÀnsklig rörelse. Barnens titt-tid och pupilldilation registrerades. Det finns i tidigare forskningsresultat belÀgg för att normalutvecklade barn har en kÀnslighet för biologisk rörelse men detta Àr inte tidigare studerat med hjÀlp av pupillometri.

Landskapsarkitektyrket handlar ofta om att göra prioriteringar mellan olika intressen som stÀlls mot varandra. Exempel pÄ sÄdana Àr kulturhistoriskt vÀrdefulla miljöer samt vÀrdet av bevarande och utveckling av stÀders biologiska mÄngfald. Om bÄda dessa vÀrden finns att ta hÀnsyn till pÄ en och samma plats har landskapsarkitekten en roll att vÀva samman dem till en fungerande helhet. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur man kan förstÀrka de historiska vÀrdena pÄ en urban plats och samtidigt frÀmja stadens biologiska mÄngfald pÄ ett samspelande sÀtt. Odinslund i Uppsala valdes ut som studieobjekt eftersom det Àr en centralt belÀgen promenadpark i ett omrÄde med höga kulturhistoriska vÀrden.

Föreliggande arbete Àr en experimentell studie som genomfördes vid SpÀdbarnslabbet, Uppsala Universitet. Undersökningsgruppen bestod av 10-mÄnader gamla barn (n=33) och deras förÀldrar. PÄ en dataskÀrm fick barnen titta pÄ stimuli i form av ljuspunktsanimering av mÀnsklig rörelse. Barnens titt-tid och pupilldilation registrerades. Det finns i tidigare forskningsresultat belÀgg för att normalutvecklade barn har en kÀnslighet för biologisk rörelse men detta Àr inte tidigare studerat med hjÀlp av pupillometri.

Den snabba utvecklingen inom informationsteknik bidrar till stora mÀngder av digitala handlingar. Den tekniska utvecklingen accelererar och innovationscyklerna blir kortare. Varje Är skapas det mÀngder av information som hanteras och sparas i bland annat databaser. Av praktiska skÀl, inte minst av lagliga skÀl vill enskilda individer och organisationer kunna bevara informationen som finns lagrad i databaser pÄ ett lÄngsiktigt sÀtt. Dagens sÀtt att hantera de olika tekniker för anvÀndning av databaser styrs av beslut som baseras pÄ varierande faktorer sÄsom kostnader, kunskaper, befintliga plattformar, ÀndamÄl, med mera.